hej. jag kommer inte på nånting att skriva... det är som vanligt, det börjar bli höst, det är rätt fint... jobbet går bra... huvudvärk varje dag... äh. var o lämnade tillbaka lite grejer på stan (festkläder o -skor får bli en senare fråga helt enkelt). kämpar varje dag med att få i katten kortisontabletterna. det är inte populärt. jag har glömt att borsta kaninen på ett tag. känner mig dum. köket betraktas som sisyfos-arbete som får stå åt sidan tills vidare. allt blir nog bättre i september. i alla fall när lönen kommer som en födelsedagspresent på posten o jag o mamma ska åka till gbg o jag ska få se elin gifta sig o vädret kommer vara mycket mycket bättre :)

jag har börjat jobba (på riktigt). det går ganska så bra. det är trevligt. jag har fått lite hjälp från sjukgymnasten så jag har inte superont just nu. jag har fått lön o den tillsammans med andra inkomster räckte till hyran o andra räkningar (men inget mer, LOL). jag tror jag är rätt nöjd på det stora hela.

haft det stressigt på senaste tiden. förutom att jag lätt stressar upp mig över konstiga saker, så blir jag också väldigt trött av att jobba. inte för att jag har långa dagar eller slitsamma uppgifter, men det tar väl på krafterna både att arbeta fast man har ont, o att anstränga sig så fruktansvärt för att verka normal flera timmar om dagen.

MEN nu tänkte jag försöka lugna ned mig. lilla opa har fått komma till veterinären idag. det var på gränsen till att jag skulle bli tokig på hennes konstanta kliande o tvättande (som resulterat i enorma kala fläckar samt ett flertal decimeterlånga hårbollar). men snälla doktorn kliade henne o såg fundersam ut o skrev ut kortisontabletter o allergimat, så nu hoppas jag att det lugnar ned sig. o så ska alltså jag också göra det.

det finns visst möjlighet för mig att få gå på normal-människe-träning. vet inte riktigt vad det innebär, o jag vet inte säkert om jag vill bli en normal människa (det verkar jobbigt att ha massa olika känsloyttringar hela tiden samt slösa bort tid på dagdrömmar o fantasivärldar) men det kanske kan vara värt att fundera på ifall man då inte skulle bli lika utmattad av att jobba.

anyhooo, hoppas nu inte detta också lät som att jag bara klagar på allting. för isåfall ger jag upp. jag sliter ju med asjobbiga saker var o varannan dag, att jag sedan skryter om att jag klarat dem trots alla sjukt knepiga o störande hinder tycker inte jag är nåt negativt.

gå o duscha nu, era smutsiga våp,

ni ser ju för tääääskiga ut!

nu har jag alltså börjat på jobbet. vet inte riktigt vad jag ska säga. det är fint där, o jag kommer kanske kunna göra lite nytta framöver när jag lärt mig mer.

i måndags var jag hos kiropraktorn, men det hjälpte ju inte, så som tur var fick jag också en tid hos sjukgymnasten på vårdcentralen. var där på onsdagen o han tog i lite mera, samt snackade lagom med skit om min då tydligen lite för klent byggde kiropraktor. höften blev en aning bättre, men jag hade nog behövt lite mer regelbunden behandling.

har alltså fått vara på jobbet med mitt foglossningsbälte på o ett ont i magen som bara värktabletter kan ge. det är inte som att man skrattar hela vägen till banken direkt. dit ska jag förresten imorgon, för att direktöverföra min kommande lön. andra papper som har med anställning att göra har jag inte en aning om hur jag ska fylla i. men jag tror jag ger det en stund att sjunka in.

drömt så fantastiskt äventyrliga o konstiga men underhållande drömmar senaste två nätterna. undrar om det har att göra med att jag drack lite vin i fredags? eller om det beror på att jag har så sjukt tråkigt i min ensamhet hemma? superhjältar, vampyrer, pirater, kungligheter, kanoner, skolscheman, kadaver, hamburgare. ja mycket ska man hitta på innan öronen faller av (det är fortfarande varmt o somrigt ute, så frostskadorna är långt borta).

en sak som jag har tänkt på som är tråkigt med mig, är att jag inte är nån glad person. jag kan liksom vara med, o tycka att nåt är rätt kul. men jag ser ju inte glad ut. för jag är ju inte det. jag skulle tycka att jag var roligare om jag var gladare.