nu har det snart gått en månad sedan jag fick veta att jag ska ha barn. det känns fortfarande inte som att det gäller mig. jag är varken ledsen eller glad. jag tycker det är konstigt, overkligt, en hel del problematiskt, o kanske lite roligt eller spännande.

försökt börja träna med mitt fina iksu-kort. varit på några grupp-pass. det enda som funkar litegrann är pilates. o även där är det mycket som är omöjligt. det klickar i mina höfter hela tiden när jag går o jag kan inte ligga på mage eller vika ihop mig. fick ställa in tvättiden idag för att jag inte kan gå.

köpte en begagnad laptop för att slippa sitta vid skrivbordet (eftersom jag inte kan sitta). men det har bara varit skit med den. hållit på o installerat i snart två dygn nu, o ändå funkar inte allt.

sluta röka har jag inte heller lyckats med. varför skulle jag? det är ju inte jag som är gravid? eller är det? fattar ingenting. dragit ned lite i alla fall. men det är så mycket annat man måste göra som är svårt. träna, sova, laga mat, ta sig till jobbet, försöka vara till nytta, fylla i papper o ta reda på hur man ska göra med allting. önska att man bodde någon annanstans... kanske mest den här depressionen jag verkar ha, som gör att allt blir svårare o som gör att jag inte kan identifiera mig med mitt kommande liv.